Hoppa till huvudmenyn Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehållet Nyheter Till sök

Så här började det

1949. En tid då bostadsutvecklingen i Nyköping satte fart på allvar.

Vi var med då. Vi är med nu  - som en viktig kugge i kommunens expansion och utveckling.

Svartvit bild från 1940-talets korsning Östra Kyrkogatan-Östra Kvarngatan med Ölstugan som ingick i Nyköpings cafébolag.

Stiftelsen Nyköpingshem la grunden

Ny syn på boendet

Som de flesta allmännyttiga bostadsföretag i Sverige bildades Nyköpingshem på 1940-talet. Den bostadssociala standarden var låg, med få och omoderna bostäder.

Den 14 juni 1949 beslöt därför stadsfullmäktige i Nyköping att anta stadgarna för det som skulle komma att bli dagens Nyköpingshem: Stiftelsen Nyköpingshem, en bostadsstiftelse med kommunalt inflytande. Det innebar en vändpunkt och en helt ny syn på boendet. Sunda och rymliga bostäder skulle byggas och förvaltas till självkostnadshyror och bostäderna skulle vara tillgängliga på lika villkor för alla som sökte bostad.

Idag har Nyköpingshem 4 000 bostäder. Av dem har 800 tillkommit genom fusioner med andra företag eller köp av redan bebyggda fastigheter. Resten har vi byggt i egen regi.

Vår verksamhet sträcker sig över hela kommunen med fastigheter i såväl centrala Nyköping som i ytterområdena. 

Jubileumsfilmer

Nyköpingshem 70 år 2019

Utvecklingen

1950-talet

Husen på Ring- och Fågelbovägen är bland de första som som Nyköpingshem lät bygga.

1960-talet

Det var byggboom i hela landet. 1 miljon bostäder byggdes inom en tioårsperiod, det vi kallar miljonprogrammen, för att råda bot på den stora och akuta bostadskrisen som rådde.  Nyköpingshem lät bygga stadsdelarna Stenkulla, Rosenkälla, Brandkärr och Isaksdal. 

1970-talet

Miljonprogrammet fortsatte att byggas i början av 70-talet, fram tills oljekrisen slog till och stoppade upp det mesta i samhällsutvecklingen, även nybyggnationen. Under den här perioden byggde ändå Nyköpingshem bland annat radhusen på Arnö Långsätter.

1980-talet

I början av 80-talet fanns det gott om bostäder och byggtakten var inte så hög. Nyköpingshem bygger ändå området Perioden och i slutet av decenniet tillkom en hel del marklägenheter i radhusform utanför tätorten.

1990-talet

I början av 90-talet var byggtakten återigen hög. Statliga räntesubventioner och bostadsbrist gjorde att många välkända Nyköpingsfastigheter uppfördes, till exempel kvarteren Föreningen/Garvaren på Öster, Sjökaptensvägen på Arnö, Skeppsbyggargatan med flera på Brandholmen och Trillingsbergsvägen i Bryngelstorp. 

Den stora skatteomläggningen i början på 90-talet innebar bland annat att Nyköpingshem ombildades från stiftelse till aktiebolag. När den den stora fastighetskrisen slog till runt -94 genomgick branschen ett ordentligt stålbad. Staten drog in räntesubventionerna och det blev överskott på bostäder. När det var som allra värst hade Nyköpingshem drygt 10 procent lediga lägenheter och i princip inget underhåll kunde göras på många år. Ekonomin tog hårt på företaget och flera av våra systerföretag ute i landet gick i konkurs.

På 90-talet delades Nyköpings kommun så att Trosa och Gnesta blev egna kommuner. Därmed försvann omkring 1 700 lägenheter från Nyköpingshem.

2000-talet

Branschen började så smått återhämta sig efter flera års riktigt besvärlig ekonomisk utveckling. Nyköpingshem byggde inte så mycket nytt utan fokuserade på att ta hand om befintliga fastigheter som dränerats på underhållsinsatser under många år.

2007 hade läget ändrats så det rådde brist på bostäder igen. För att ge alla samma chans till en bostad införde vi bostadskön och 2008 byggdes ett bostadshus i Spelhagen.

2010-talet

Den ekonomiska samhällsutvecklingen var gynnsam för en positiv befolkningsökning, liksom Nyköpings läge. Kommunen växte så det knakade och Nyköpingshems roll som en aktiv och betydande samhällsaktör blev extra tydlig med ägarens (kommunen) direktiv att öka takten i nyproduktionen.

För att skapa ekonomiska förutsättningar för att bygga nytt såldes omkring 900 lägenheter, det vill säga 20 procent, av lägenhetsbeståndet 2012. 

Under den här perioden byggdes eller omvandlades flera bostadsområden till seniorboenden: Kungsgatan i Centrum Väster, Vildgåsvägen i Rosenkälla, Nyköpingsvägen i Nävekvarn och  Nykyrkavägen i Stigtomta. Även ett helt nytt äldreboende på Riggargatan på Brandholmen byggdes i Nyköpingshems regi.

En fastighet vid gamla brandstationen på Kungsgatan, Centrum Väster, byggdes om till ungdomslägenheter.

Fågelbo-Tessin fick ett helt nytt bostadsområde när kvarteret Stian och Ladugården stod klara i slutet av decenniet.

2020-talet

Nuläget är att byggtakten är fortsatt hög, men det är också produktionskostnaderna vilket gör att det i viss mån råder brist på lägenheter med hyror som motsvarar efterfrågan. Cirka 20 000 personer står i Nyköpingshems bostadskö, varav uppskattningsvis 25 procent är aktivt sökande och Nyköpingshem arbetar aktivt med att skapa möjligheter för fortsatt expansion i attraktiva lägen.

2020 stod två nya åttavåningshus i kvarteret Stormfågeln i Rosenkälla klara och ett år senare stod kvarteret Åkroken i Centrum Väster klart.